/ Simon willoughby

Marcus vad hände hur blev saker som det blev, vi är många som gråter av tanken att aldrig se dig mer. Det känns som inte länge sedan du va här vid vår sida, du till alla lycka och glädje kunde sprida.
Det är svårt att beskriva hur vi alla känner inombords, jag minns gamla tider och trevliga saker som du gjort.
Du är en son, en vän, en bror med stort hjärta, att se din kista grävas ner kommer bringa mig stor smärta.
Tankarna spinner, tårarna rinner, när ljuset försvinner. Saknaden är stor, men allt det där får ta sin tid, nu lever jag på minnen som du låtit berika mitt liv. Tänker på din familj och främst Becca, jag önskar att vi i hennes sorg kan räcka, med kärlek och vänskap som jag aldrig kommer släppa
du var verkligen jätte söt !


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0